tisdag 25 januari 2011
Tips För Självporträtt
För att fokus ska hamna rätt när du tar självporträtt med kameran på stativ kan du ta till följande tips. Ställ upp stativet där det ska stå. Ta kameran och ställ eller sätt dig där du ska vara när bilden tas. Ska du stå upp är det bra om du markerar rätt position i golvet. Fokusera på stativhuvudet och ställ sedan in kameran på manuell fokusering. Nu är kameran inställd på rätt fokusavstånd från stativet till ditt ansikte. Montera kameran på stativet och stäng av eventuell bildstabilisering. Ställ in kameran på självutlösare eller använd fjärrutlösare. Zooma in bilden på kamerans display och justera eventuellt fokus om du använder en väldigt stor bländare.
Mjukt Ljus Hårt Ljus
Med en liten ljuskälla får du ett ljus som upplevs som hårt. Även en stor ljuskälla kan ge ett hårt ljus om dess avstånd till motivet är långt (solen t ex). Det är den uppenbara (relativa) storleken på ljuset i förhållande till motivet som avgör hårdheten på ljuset. Ett hårt ljus ger skarpa skuggor. Du kan minska hårdheten på blixtens annars hårda ljus genom att studsa den mot en större yta eller slå den genom ett lakan eller paraply.
För att solens ljus, som upplevs som hårdast mitt på dagen, ska bli mjukare kan man fotografera iskugga eller låta en vägg reflektera solljuset tillbaka på motivet. Du kan även använda blixt för att ljusa upp de mörka skuggorna något, detta kommer få solljuset att verka mindre hårt. Alternativt låter du solljuset falla in från en annan vinkel (t ex bakifrån om du tar porträttbilder, för att få ett fint hårljus) och använder din blixt som den huvudsakliga ljuskällan.
En mulen dag ser himlen trist ut men kan man undvika att ta med den i bild så kan man utnyttja dess mjuka ljus. Motivet får inga hårda kontraster och färger kommer upplevas som mer mättade.
För att solens ljus, som upplevs som hårdast mitt på dagen, ska bli mjukare kan man fotografera iskugga eller låta en vägg reflektera solljuset tillbaka på motivet. Du kan även använda blixt för att ljusa upp de mörka skuggorna något, detta kommer få solljuset att verka mindre hårt. Alternativt låter du solljuset falla in från en annan vinkel (t ex bakifrån om du tar porträttbilder, för att få ett fint hårljus) och använder din blixt som den huvudsakliga ljuskällan.
En mulen dag ser himlen trist ut men kan man undvika att ta med den i bild så kan man utnyttja dess mjuka ljus. Motivet får inga hårda kontraster och färger kommer upplevas som mer mättade.
En Liknelse Om Bländare
Hur bländaren fungerar kan var lite knepigt att förstå och komma ihåg. Man kan jämföra det med att man lyssnar på en låt.
Höjer du till högsta volym (största bländare, t ex f/1.4) blir ljuset förvrängt och det låter lite illa, det blir lite oskarpt.
Sänk volymen några snäpp och det låter mycket bättre, du får med mer detaljer (blända ner ett par steg, mer i skärpa, bättre skärpa och kontrast, t ex f/5.6).
Sänker du till talvolym kommer du höra alla detaljer tydligt (mindre bländare, större skärpedjup, t ex f/11).
Sänk ännu mer tills musiken nästan tystnar och du kommer få svårt att höra vissa detaljer (mycket liten bländare, diffraktion, t ex f/22)
Höjer du till högsta volym (största bländare, t ex f/1.4) blir ljuset förvrängt och det låter lite illa, det blir lite oskarpt.
Sänk volymen några snäpp och det låter mycket bättre, du får med mer detaljer (blända ner ett par steg, mer i skärpa, bättre skärpa och kontrast, t ex f/5.6).
Sänker du till talvolym kommer du höra alla detaljer tydligt (mindre bländare, större skärpedjup, t ex f/11).
Sänk ännu mer tills musiken nästan tystnar och du kommer få svårt att höra vissa detaljer (mycket liten bländare, diffraktion, t ex f/22)
Räkna Ut Rätt Slutartid För Nattbilder
Ställ in största hela bländartal och högsta ISO i det manuella läget, t ex f/4 och ISO 3200. Justera slutartiden tills markören på exponeringsindikatorn stannar på mellan 0 och -2. Ta en testbild och se att bilden har rätt ljusnivå. Justera ytterligare om det behövs. Kontrollera vad din slutartid är t ex 10 s. Du kan välja att ta bilder i detta läget men skärpedjupet kommer bli kort och du kommer få mycket brus i dina bilder, välj därför en mindre bländare och lägsta ISO.
För varje helt steg ISO du minskar så blir slutartiden dubbelt så lång ,
Minska sedan bländaren till en som ger rätt skärpedjup t ex f/11 och justerar slutartiden med motsvarande mängd.
= 42 min 40 sek ungefär i f/11 @ ISO 100. Glöm inte att använda stativ och gärna en extern utlösare.
De flesta kameror tillåter dock bara att man väljer slutartider på upp till 30 eller 60 sekunder. Behöver man mer än så ställer man in slutartiden på "BULB". Det betyder att man öppnar slutaren och stänger den genom att hålla in knappen under hela exponeringen eller i vissa fall trycker ner den för att öppna slutaren och trycker igen för att stänga. En del fjärrutlösare har inbyggd timer för detta vilket gör hela exoneringen automatisk.
För varje helt steg ISO du minskar så blir slutartiden dubbelt så lång ,
| ISO: | 3200 | 1600 | 800 | 400 | 200 | 100 |
| Slutartid: | 10s | 20s | 40s | 80s | 160s | 320s |
Minska sedan bländaren till en som ger rätt skärpedjup t ex f/11 och justerar slutartiden med motsvarande mängd.
| Bländare: | f/4 | f/5.6 | f/8 | f/11 |
| Slutartid: | 320s | 640s | 1280s | 2560s |
= 42 min 40 sek ungefär i f/11 @ ISO 100. Glöm inte att använda stativ och gärna en extern utlösare.
De flesta kameror tillåter dock bara att man väljer slutartider på upp till 30 eller 60 sekunder. Behöver man mer än så ställer man in slutartiden på "BULB". Det betyder att man öppnar slutaren och stänger den genom att hålla in knappen under hela exponeringen eller i vissa fall trycker ner den för att öppna slutaren och trycker igen för att stänga. En del fjärrutlösare har inbyggd timer för detta vilket gör hela exoneringen automatisk.
måndag 24 januari 2011
Bländare, Slutartid, ISO - Hur Hänger De Ihop?
Bländaren anger hur stor öppning som släpper in ljus genom objektivet och hur stort skärpedjupet (vad som ligger i fokus) ska bli. Stor bländare (litet bländartal) ger stort ljusinsläpp men kort skärpedjup.
Slutartiden anger hur länge ljuset släpps in. Lång slutartid kan ge röresleoskärpa hos rörliga motiv eller skakningsoskärpa om inte stativ används, men tillåter användandet av en mindre bländare (för att t ex öka skärpedjupet). En kort slutartid fryser rörelse i t ex sport eller flygande fåglar.
ISO anger hur mycket det insläppta ljuset ska förstärkas. Ett lågt ISO-tal ger bäst bildkvalité medan ett högt ISO-tal ger möjligheten att använda snabbare slutartid eller mindre bländare till följd av brus och förlust av detaljer.
Slutartiden anger hur länge ljuset släpps in. Lång slutartid kan ge röresleoskärpa hos rörliga motiv eller skakningsoskärpa om inte stativ används, men tillåter användandet av en mindre bländare (för att t ex öka skärpedjupet). En kort slutartid fryser rörelse i t ex sport eller flygande fåglar.
ISO anger hur mycket det insläppta ljuset ska förstärkas. Ett lågt ISO-tal ger bäst bildkvalité medan ett högt ISO-tal ger möjligheten att använda snabbare slutartid eller mindre bländare till följd av brus och förlust av detaljer.
Auto-ISO
Använd Auto-ISO när du tar bilder för att undvika skakingsoskärpa (även rörelseoskärpa för Nikonkameror). Auto-ISO höjer automatiskt ISO-talet för att undvika skakningsoskärpa. Du kan i vissa fall ställa längsta slutartid och maxgräns för ISO-talet för att undvika rörelseoskärpa och onödigt mycket brus.
lördag 22 januari 2011
Ta Skarpare Bilder - Del 5: ISO
När du inte får skarpa bilder oavsett vilken bländare eller slutartid du väljer finns det ett värde till du kan ändra, ISO.
Vi föreställer oss att du försöker fotografera en treåring inomhus. Du behöver minst 1/125s slutartid och gärna en bländare på max f/4 (inte större eftersom skärpedjupet blir för snävt och du riskerar att barnet hamnar i oskärpa). Du ställer in kameran på bländarprioritet (A/Av) och f/4 i ISO 100. Kameran väljer en slutartid på 1/15s vilket är alldeles för långsamt för att fånga den snabba treåringen i bild på ett bra vis.
Höjer du känsligheten till ISO 800 kommer kameran släppa in mer ljus och justerar din slutartid till 1/125s. Dina bilder kommer bli lite brusigare och förlora en del detaljer, men i gengäld får du en skarp bild av barnet istället för en helt suddig. Ofta en väldigt bra kompromiss. Brus kan man dessutom reducera i bildbehandlingen i efterhand, det kan man inte med rörelseoskärpa.
Vi föreställer oss att du försöker fotografera en treåring inomhus. Du behöver minst 1/125s slutartid och gärna en bländare på max f/4 (inte större eftersom skärpedjupet blir för snävt och du riskerar att barnet hamnar i oskärpa). Du ställer in kameran på bländarprioritet (A/Av) och f/4 i ISO 100. Kameran väljer en slutartid på 1/15s vilket är alldeles för långsamt för att fånga den snabba treåringen i bild på ett bra vis.
Höjer du känsligheten till ISO 800 kommer kameran släppa in mer ljus och justerar din slutartid till 1/125s. Dina bilder kommer bli lite brusigare och förlora en del detaljer, men i gengäld får du en skarp bild av barnet istället för en helt suddig. Ofta en väldigt bra kompromiss. Brus kan man dessutom reducera i bildbehandlingen i efterhand, det kan man inte med rörelseoskärpa.
Hur Man Använder Trådlös Blixt
När du använder externa blixtar trådlöst blir du ofta tvungen att använda både kamera och blixt i manuellt läge. På vissa blixtar kan du reglera uteffekten medan du på en del bara har maximal styrka i det manuella läget.
Om din blixt saknar inställningsmöjligheter så får du ställa in kamerans känslighet (ISO) och bländare för att matcha blixtens maxeffekt och med slutartiden justerar du hur mycket av det omgivande ljuset du vill släppa in.
Kan du justera effekten på blixten kan du börja med att ställa in kameran efter hur mycket av det omgivande ljuset du vill ta med. Ställ därefter in blixten för att ge tillräckligt med ljus till din bild.
Om din blixt saknar inställningsmöjligheter så får du ställa in kamerans känslighet (ISO) och bländare för att matcha blixtens maxeffekt och med slutartiden justerar du hur mycket av det omgivande ljuset du vill släppa in.
Kan du justera effekten på blixten kan du börja med att ställa in kameran efter hur mycket av det omgivande ljuset du vill ta med. Ställ därefter in blixten för att ge tillräckligt med ljus till din bild.
Bli Kompis med Blixten
Vill du lära känna din blixt och hur den fungerar i olika situationer är det bästa du kan göra att ställa den på manuell styrka och köra några tester.
Om du har möjlighet att ändra uteffekt på blixten kan du ställa den på 1/4 för att spara på batterierna. Testa (med kameran i det manuella läget) vilka bländare och ISO-tal som behövs för olika situationer. T ex när du riktar blixten rakt mot ditt motiv eller när du studsar blixten eller om paraply och liknande används. Se även hur stort område som blir belyst genom att använda det vidaste läget på kamerans objektiv och använd olika zoom-lägen på blixten (om det är möjligt).
Du kan räkna ut vilken den minsta bländaren du kan använda tillsammans med blixten är genom att se vilka värden som fungerar bra i 1/4 styrka och sedan minska bländartalet eller ISO 2 steg. Då får du fram vad blixtens maximala kapacitet är.
Genom att göra dessa tester kommer du snabbare kunna välja lämpliga värden på din blixt och kamera vid olika situationer. Detta är speciellt viktigt när blixten styrs trådlöst då man i de flesta fall måste ställa in blixten manuellt.
Om du har möjlighet att ändra uteffekt på blixten kan du ställa den på 1/4 för att spara på batterierna. Testa (med kameran i det manuella läget) vilka bländare och ISO-tal som behövs för olika situationer. T ex när du riktar blixten rakt mot ditt motiv eller när du studsar blixten eller om paraply och liknande används. Se även hur stort område som blir belyst genom att använda det vidaste läget på kamerans objektiv och använd olika zoom-lägen på blixten (om det är möjligt).
Du kan räkna ut vilken den minsta bländaren du kan använda tillsammans med blixten är genom att se vilka värden som fungerar bra i 1/4 styrka och sedan minska bländartalet eller ISO 2 steg. Då får du fram vad blixtens maximala kapacitet är.
Genom att göra dessa tester kommer du snabbare kunna välja lämpliga värden på din blixt och kamera vid olika situationer. Detta är speciellt viktigt när blixten styrs trådlöst då man i de flesta fall måste ställa in blixten manuellt.
Blixtens Begränsningar
Några begränsningar du bör känna till när du fotograferar med blixt är synkhastigheten och blixtens effekt.
Du kan använda slutartider från 1/125-1/250s (beroende på utrustning) och längre. Använder du en snabbare slutartid än så kan en svart rand uppstå i nedre delen av bilden (eller den övre delen om du håller kameran upp och ned).
Blixtens effekt varierar mellan olika modeller där de billigare brukar ha lägre effekt och de dyrare har en högre effekt. Blir bilderna mörka trots att du använder blixt bör du välja en större bländare (sänka bländartalet) eller höja ISO-talet.
Du får ett "mjukare" ljus när blixten studsas mot en större yta men blixtens effekt minskar kraftigt.
Du kan använda slutartider från 1/125-1/250s (beroende på utrustning) och längre. Använder du en snabbare slutartid än så kan en svart rand uppstå i nedre delen av bilden (eller den övre delen om du håller kameran upp och ned).
Blixtens effekt varierar mellan olika modeller där de billigare brukar ha lägre effekt och de dyrare har en högre effekt. Blir bilderna mörka trots att du använder blixt bör du välja en större bländare (sänka bländartalet) eller höja ISO-talet.
Du får ett "mjukare" ljus när blixten studsas mot en större yta men blixtens effekt minskar kraftigt.
Ett Tips För Solnedgångsbilder Med Blixt
Ett litet knep jag fick från Strobist-bloggaren David Hobby som man kan ta till vid vissa förhållanden för att slippa den svarta randen som uppkommer när man använder blixt vid slutartider kortare än kamerans synkhastighet (lång mening).
Om du till exempel fotar med en solnedgång som bakgrund och vill använda en stor bländare så kommer den korta slutartiden ge en svart rand i nederkant av bilden. Om du då vänder kameran upp och ned, kommer den svarta randen inte hamna i överkant eftersom denna del innehåller himlen (den svarta randen blir bara svart så länge inget annat ljus träffar området än blixten, är t ex blixten lika stark som det omgivande ljuset blir det inge nsvart rand). Bilden blir rätt exponerad och du behöver bara rotera den i datorn i efterhand.
Om du till exempel fotar med en solnedgång som bakgrund och vill använda en stor bländare så kommer den korta slutartiden ge en svart rand i nederkant av bilden. Om du då vänder kameran upp och ned, kommer den svarta randen inte hamna i överkant eftersom denna del innehåller himlen (den svarta randen blir bara svart så länge inget annat ljus träffar området än blixten, är t ex blixten lika stark som det omgivande ljuset blir det inge nsvart rand). Bilden blir rätt exponerad och du behöver bara rotera den i datorn i efterhand.
Balansera Blixten Med Omgivande Ljus
Vill du att blixten ska smälta ihop mer med det omgivande ljuset och förbättra kvalitén på ljuset kan du använda exponeringskompensation för kamera eller blixt. Är det omgivande ljuset starkt och ger kraftiga skuggor kan du ställa in blixtkompensation på -1 till -3 för att ljusa upp skuggorna.
Är det omgivande ljuset svagt som det är vid skymning eller till exempel inomhus kan du använda kamerans exponeringskompensation för att justera hur mycket av det omgivande ljuset som ska släppas in medan blixten tar hand om ditt motiv. Ställ in exponeringskompensation på kameran till mellan -1 och -3 beroende på hur mycket av det omgivande ljuset du vill ta med. Tar du med för mycket av det omgivande ljuset, kan du få rörelseskuggor kring dina objekt om de inte är helt stilla.
Om du justerar kamerans exponeringskompensation på Nikons kameror justerar du även kompenseringen för blixt, du måste därför öka blixtens kompensation med motsvarande mängd.
Är det omgivande ljuset svagt som det är vid skymning eller till exempel inomhus kan du använda kamerans exponeringskompensation för att justera hur mycket av det omgivande ljuset som ska släppas in medan blixten tar hand om ditt motiv. Ställ in exponeringskompensation på kameran till mellan -1 och -3 beroende på hur mycket av det omgivande ljuset du vill ta med. Tar du med för mycket av det omgivande ljuset, kan du få rörelseskuggor kring dina objekt om de inte är helt stilla.
Om du justerar kamerans exponeringskompensation på Nikons kameror justerar du även kompenseringen för blixt, du måste därför öka blixtens kompensation med motsvarande mängd.
Hur Ser Bakgrunden Ut?
För att slippa störande vägguttag eller andra blickfång i bakgrunden på dina bilder bör du ta en extra titt i sökaren innan du tar kortet. Undvik att "spetsa" folk genom att inte placera dem framför stolpar eller andra linjer som passerar genom (bakom) huvudet. Korsar horisontlinjen hals eller huvud? Testa fota från en högre eller lägre vinkel.
Lägg ner några sekunder extra på att kliva några steg åt sidan eller att be den du fotar att göra det. Är det ett fast objekt, testa att flytta på det.
Större bländare, längre brännvidd samt ett större avstånd mellan motiv och bakgrund gör dessutom bakgrunden mjukare och suddigare. Ju suddigare bakgrund desto mer fokus kommer läggas på motivet.
Lägg ner några sekunder extra på att kliva några steg åt sidan eller att be den du fotar att göra det. Är det ett fast objekt, testa att flytta på det.
Större bländare, längre brännvidd samt ett större avstånd mellan motiv och bakgrund gör dessutom bakgrunden mjukare och suddigare. Ju suddigare bakgrund desto mer fokus kommer läggas på motivet.
torsdag 20 januari 2011
Vad Är Exponering
Varje exponering innehåller tre värden: ISO, bländare och slutartid. Ändrar du det ena värdet så måste något av de andra ändras med motsvarande mängd.
En fördubbling av slutartiden betyder att dubbelt så mycket ljus släpps in. Det är en ändring med ett (1) exponeringssteg. Samma sak med känsligheten, ISO. Ökar du det till det dubbla så registreras dubbelt så mycket ljus, du ökar exponeringsvärdet med 1 steg (+1EV).
Bländaren är lite knepigare att lära sig att förstå sig på. En fördubbling av bländartalet innebär två halveringar av ljuset. Ju högre bländartal desto mindre bländare. Antingen försöker man lära sig de hela bländarstegen som är: 1, 1.4, 2, 2.8, 4, 5.6, 8, 11, 16, 22, 32, (45), (64). Det är ovanligt att man kan använda mindre bländare än f/22-f/32. Om man inte kan lära sig dem kan man försöka komma ihåg att dubbelt så stort bländartal betyder två steg lägre ljusinsläpp. Alltså om man ökar bländartalet från 8 till 16 så måste man använda exempelvis 1/500s istället för 1/2000s.
En fördubbling av slutartiden betyder att dubbelt så mycket ljus släpps in. Det är en ändring med ett (1) exponeringssteg. Samma sak med känsligheten, ISO. Ökar du det till det dubbla så registreras dubbelt så mycket ljus, du ökar exponeringsvärdet med 1 steg (+1EV).
Bländaren är lite knepigare att lära sig att förstå sig på. En fördubbling av bländartalet innebär två halveringar av ljuset. Ju högre bländartal desto mindre bländare. Antingen försöker man lära sig de hela bländarstegen som är: 1, 1.4, 2, 2.8, 4, 5.6, 8, 11, 16, 22, 32, (45), (64). Det är ovanligt att man kan använda mindre bländare än f/22-f/32. Om man inte kan lära sig dem kan man försöka komma ihåg att dubbelt så stort bländartal betyder två steg lägre ljusinsläpp. Alltså om man ökar bländartalet från 8 till 16 så måste man använda exempelvis 1/500s istället för 1/2000s.
Olika Programlägen
En kamera har olika programlägen för att underlätta ditt fotograferande. Du kan välja att alltid använda autoläget om du inte förstår hur de andra lägena fungerar och om du blir nöjd med bildresultatet du får. Har du bråttom och det handlar om sekunder kan du också välja Auto för att snabbt ta en bild.
Vill du ha lite mer inställningsmöjligheter kan P vara ett bra val. Det är ett automatiskt läge som låter dig bestämma vilket ISO-tal du vill använda och om blixt ska användas och i så fall vilken funktion den ska ha.
När du vet vilken bländare du vill använda, för att t ex få ett visst skärpedjup, kan du använda A (kallas även Av)-läget. Då ställer du in bländartalet och ISO medan kameran väljer slutartid automatiskt.
Om du tvärt om vet vilken slutartid du behöver för att till exempel frysa rörelse i en fotbollsspelare eller för att få forsen att se ut som bomull, då är det S (även kallat Tv)-läget du ska använda. Du väljer slutartid och ISO, kameran väljer bländare.
M, läget för dig som kräver kontroll. Här bestämmer du allt. Kameran visar dig på exponeringsindikatorn hur du ligger i förhållande till kamerans ljusmätare. Perfekt om du fotar med blixt eller om du medvetet över- eller underexponerar en bild med mera.
Vill du ha lite mer inställningsmöjligheter kan P vara ett bra val. Det är ett automatiskt läge som låter dig bestämma vilket ISO-tal du vill använda och om blixt ska användas och i så fall vilken funktion den ska ha.
När du vet vilken bländare du vill använda, för att t ex få ett visst skärpedjup, kan du använda A (kallas även Av)-läget. Då ställer du in bländartalet och ISO medan kameran väljer slutartid automatiskt.
Om du tvärt om vet vilken slutartid du behöver för att till exempel frysa rörelse i en fotbollsspelare eller för att få forsen att se ut som bomull, då är det S (även kallat Tv)-läget du ska använda. Du väljer slutartid och ISO, kameran väljer bländare.
M, läget för dig som kräver kontroll. Här bestämmer du allt. Kameran visar dig på exponeringsindikatorn hur du ligger i förhållande till kamerans ljusmätare. Perfekt om du fotar med blixt eller om du medvetet över- eller underexponerar en bild med mera.
Om Bilderna Blir För Ljusa Eller För Mörka?
Om du fotograferar vinterlandskap en mulen dag är risken att du kommer hem med jämngråa bilder istället för bilder som visar de vita snötäckta träden du såg vid fototillfället. Eller du kanske fotograferar en kraftig solnedgång med sprakande färger men på kamerans display ser bilden alldeles för ljus ut och alla färger i himlen är urvattnade och tråkiga.
Använd exponeringskompensation för att rätta till detta. På de flesta kameror finns en knapp med en +/- symbol, tryck på den samtidigt som du skruvar på hjulet och testa dig fram till ett bra resultat.
Använd exponeringskompensation för att rätta till detta. På de flesta kameror finns en knapp med en +/- symbol, tryck på den samtidigt som du skruvar på hjulet och testa dig fram till ett bra resultat.
Några Regler och Riktlinjer att Tänka På
Tredjedelsregeln går ut på att bilden är indelad i tredjedelar eller nio lika stora delar och att man ska försöka komponera bilden så att blickfånget ska hamna i brytpunkten av någon av dessa. Ett blickfång kan vara t ex en persons ögon, en bil eller en sten.
När man fotograferar landskap, solnedgångar och andra motiv som har en horisontlinje bör man försöka tänka på att den inte ska luta. Då upplevs hela bilden som lutande. Försök redan i kameran att gör horisonten så rak som möjligt innan du tar bilden. Även här kan tredjedelsregeln komma till nytta då landskapsbilder ofta gör sig bäst mer horisonten en eller två tredjedelar upp i bild.
Tänk på vad ditt motiv är. Tar du bara en bild på måfå så kan den se lite intetsägande ut. Lägg istället lite tid på att tänka vad ditt motiv ska vara, att man lätt ska kunna se vad bilden föreställer.
Tänk på hur du komponerar bilden. Komposition är allt det jag skrivit om ovan men även kameravinkel och perspektiv. Hur nära eller långt ifrån du fotograferar och ur vilken vinkel. Komposition är hur bilden är sammansatt, vilka element den innehåller. Tar du porträtt av någon är en bra regel att inte kapa personens ben eller armar nedanför armbågen eller knäna. Är benen med i bild så knäna syns ska även hela personens fötter med om det inte ska se avkapat ut.
Blir inte bilderna bra, ta ett steg närmare! Ofta blir bilder mer intressanta om man tar närbilder av detaljer istället för att försöka fånga helheten.
När man fotograferar landskap, solnedgångar och andra motiv som har en horisontlinje bör man försöka tänka på att den inte ska luta. Då upplevs hela bilden som lutande. Försök redan i kameran att gör horisonten så rak som möjligt innan du tar bilden. Även här kan tredjedelsregeln komma till nytta då landskapsbilder ofta gör sig bäst mer horisonten en eller två tredjedelar upp i bild.
Tänk på vad ditt motiv är. Tar du bara en bild på måfå så kan den se lite intetsägande ut. Lägg istället lite tid på att tänka vad ditt motiv ska vara, att man lätt ska kunna se vad bilden föreställer.
Tänk på hur du komponerar bilden. Komposition är allt det jag skrivit om ovan men även kameravinkel och perspektiv. Hur nära eller långt ifrån du fotograferar och ur vilken vinkel. Komposition är hur bilden är sammansatt, vilka element den innehåller. Tar du porträtt av någon är en bra regel att inte kapa personens ben eller armar nedanför armbågen eller knäna. Är benen med i bild så knäna syns ska även hela personens fötter med om det inte ska se avkapat ut.
Blir inte bilderna bra, ta ett steg närmare! Ofta blir bilder mer intressanta om man tar närbilder av detaljer istället för att försöka fånga helheten.
onsdag 19 januari 2011
Ta Skarpare Bilder - Del 4: Bländare
Att välja rätt bländartal handlar ofta om att kompromissa.
Behöver du en snabb slutartid för att undvika rörelseoskärpa eller skakningsoskärpa väljer du en så stor bländare som möjligt (lågt bländartal, t ex f/2.8) men då hamnar ett väldigt litet område i fokus och en stor del av det du vill ha skarpt kanske ser suddigt ut.
Om du då ökar bländartalet (högt bländartal, t ex f/8) så hamnar en större del i fokus men slutartiden ökar och du kan få suddiga bilder. Då måste du antingen öka ISO-talet och på så vis få lite mer brus i dina bilder eller sätta kameran på stativ. Ett stativ hjälper dock inte mot rörelseoskärpa (ditt motiv rör sig, flygande fåglar t ex).
De flesta objektiven ger skarpare och mer kontrastrika bilder om du bländar ner ett eller två steg från största bländare (från f/5.6 till f/8 eller f/11, eller från f/2.8 till f/4 eller f/5.6).
Behöver du en snabb slutartid för att undvika rörelseoskärpa eller skakningsoskärpa väljer du en så stor bländare som möjligt (lågt bländartal, t ex f/2.8) men då hamnar ett väldigt litet område i fokus och en stor del av det du vill ha skarpt kanske ser suddigt ut.
Om du då ökar bländartalet (högt bländartal, t ex f/8) så hamnar en större del i fokus men slutartiden ökar och du kan få suddiga bilder. Då måste du antingen öka ISO-talet och på så vis få lite mer brus i dina bilder eller sätta kameran på stativ. Ett stativ hjälper dock inte mot rörelseoskärpa (ditt motiv rör sig, flygande fåglar t ex).
De flesta objektiven ger skarpare och mer kontrastrika bilder om du bländar ner ett eller två steg från största bländare (från f/5.6 till f/8 eller f/11, eller från f/2.8 till f/4 eller f/5.6).
Fotografera med Blixt
För att få bättre bilder med blixt än man är van vid att få med kompaktkameran i Auto-läget kan man försöka balansera det omgivande ljuset med blixtljuset. Detta gör man enklast genom att först stänga av eventuell auto-iso, sätta kameran i manuellt läge och ställa in ISO 400, bländare 5,6 och slutartid 1/60. Fäll upp blixten och ta ett kort. Ser blixten för hård och kontrastrik ut jämfört med det omgivande ljuset, testa sänk slutartiden till 1/30-1/4 tills det ser bra ut. Blir bilderna lite skakiga och suddiga kan du testa höja slutartiden lite igen och även höja ISO-talet. Bilderna kommer bli lite brusigare med ett högre ISO-tal men det ser oftast bättre ut än suddiga bilder utan skärpa.
Har du en extern blixt kan du göra samma inställningar som ovan men vrid istället blixthuvudet (om det är möjligt) uppåt (snett bakåt om du vill), åt sidan eller snett upp och åt sidan. Testa vad som ser bäst ut. Detta kommer ge ett jämt väldigt mjukt ljus och det kommer se ut ungefär som att rummet har en väldigt stor taklampa som lyser upp det mesta av rummet och lämnar mjuka skuggor efter sig.
Har du en extern blixt kan du göra samma inställningar som ovan men vrid istället blixthuvudet (om det är möjligt) uppåt (snett bakåt om du vill), åt sidan eller snett upp och åt sidan. Testa vad som ser bäst ut. Detta kommer ge ett jämt väldigt mjukt ljus och det kommer se ut ungefär som att rummet har en väldigt stor taklampa som lyser upp det mesta av rummet och lämnar mjuka skuggor efter sig.
tisdag 18 januari 2011
Ta Skarpare Bilder - Del 3: Slutartid
För att få helt skarpa bilder när du använder kamera utan stativ och där både kamera och objektiv saknar inbyggd stabilisering måste du använda en tillräckligt kort slutartid. Är ditt motiv stillastående gäller följande tumregel: 1/brännvidd slutartid. Alltså vid 50 mm brännvidd bör man använda 1/50s slutartid. Detta är dock en gammal regel som uppkom under den analoga foto-eran och gäller för kameror med större bildsensorer än instegsmodellerna, så om du inte har en proffskamera eller fotar med en analog kamera måste du multiplicera denna siffra med ungefär 1,5 (för vissa kameror 2). Så istället för 1/50s så kan du använda mellan 1/75 och 1/100 beroende på hur stadig du är på handen.
För ett objektiv med 300mm brännvidd innebär detta en slutartid på 1/450-1/600s. Det går att få helt skarpa bilder med längre slutartid som t ex 1/100s också men chansen att lyckas är kanske 1/10 så se till att ta många bilder om du använder för lång slutartid.
Testa vid vilken slutartid dina bilder börjar se mindre skarpa ut vid olika brännvidder.
Med inbyggd stabilisering i kamera eller objektiv är det annorlunda. Där finns ingen tumregel men man brukar räkna med att man kan använda 3-4 gånger längre slutartid med inbyggd bildstabilisering. Mer om detta efter hoppet.
För ett objektiv med 300mm brännvidd innebär detta en slutartid på 1/450-1/600s. Det går att få helt skarpa bilder med längre slutartid som t ex 1/100s också men chansen att lyckas är kanske 1/10 så se till att ta många bilder om du använder för lång slutartid.
Testa vid vilken slutartid dina bilder börjar se mindre skarpa ut vid olika brännvidder.
Med inbyggd stabilisering i kamera eller objektiv är det annorlunda. Där finns ingen tumregel men man brukar räkna med att man kan använda 3-4 gånger längre slutartid med inbyggd bildstabilisering. Mer om detta efter hoppet.
måndag 17 januari 2011
Ta Skarpare Bilder - Del 2: Hållningsteknik
Se till att hålla i kameran stadigt när inte stativ används. Med rätt teknik ökar antalet bra bilder avsevärt.
Den högra handen håller kameran på den högra sidan med pekfingret nära avtryckaren. Den vänstra handen stödjer kamera och objektiv underifrån. Tryck kameran lätt men bestämt mot ögonbrynet medan du tittar i sökaren. Låt pekfingret lätt glida ner över avtryckaren så att fokus erhålls. Rulla sedan pekfingret försiktigt framåt utan att trycka ner hela kameran när du tar bilden.
Håll gärna andan och spänn kroppen när du trycker av.
Den högra handen håller kameran på den högra sidan med pekfingret nära avtryckaren. Den vänstra handen stödjer kamera och objektiv underifrån. Tryck kameran lätt men bestämt mot ögonbrynet medan du tittar i sökaren. Låt pekfingret lätt glida ner över avtryckaren så att fokus erhålls. Rulla sedan pekfingret försiktigt framåt utan att trycka ner hela kameran när du tar bilden.
Håll gärna andan och spänn kroppen när du trycker av.
Ta Skarpare Bilder - Del 1: Fokus
Hamnar fokus ofta på fel ställe i dina bilder? Byt till den mellersta fokuspunkten, fokusera där du vill ha fokus och komponera eventuellt om bilden och ta bilden. Välj att fokusera på ett kontrastrikt område och inte på enfärgade släta ytor med låg kontrast.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)